Frihetens vingar

Vilken bra idé att vända på det.

Blir kul att se om han svarar

Självklart har de det. Visst, det mesta (förhoppningsvis) som skrivs är väl rent “jobb”, men bakom mycket ligger nog deras egna politiska idéer eller andra, rent personliga motiv, som påverkar vad de väljer att skriva om eller hur de vinklar det.

Skitbra idé, måste jag medge! Här kommer alla svaren på en och samma gång, för att nästan citera Gessle.

Som du sett så finns ett hyggligt uppdaterat cv på min sajt, men det som inte kan utläsas där svarar jag gärna på.

* Tjänar AE pengar och i så fall hur mycket och på vilket sätt? Hur ser den egna kostnadsbilden ut för att skriva det han gör? SVAR: Jag har en månadslön från Sydsvenskan på 32 000 kronor. Utgifterna täcks huvudsakligen av firman. De kostnader jag har för bloggen (nästan ingenting) står jag för själv.

* Driver AE någon del av den här verksamheten i bolagsform? SVAR: Ja, jag har ett litet handelsbolag där jag sköter sidoverksamheten, främst har jag tagit min bokroyalty där och till exempel arvodet för krönikorna i Journalisten. Firman har aldrig omsatt mer än 50 000 kronor om året, så det handlar om småpengar.

* Tänker AE sälja sina tjänster ? (Jag gissar att han gör det eftersom han är journalist och det är hans arbete…men i vilken omfattning? ) SVAR: Precis, det är ju det jag gör, kan man säga. Men jag trivs där jag är, och har ofta tackat nej till erbjudanden från andra medieföretag om jobb. Jag kan till exempel i dagsläget inte tänka mig att gå över till reklambranschen.

* Kan AE tänka sig att sälja information från sina källor, och i så fall i vilken omfattning och till vem? SVAR: Absolut aldrig. Det är dels en journalistisk hederssak, dels faktiskt olagligt för en journalist.

* Var hämtar AE sin skrivinspiration? Vilka förebilder har han i sitt arbete?(Har han några förebilder i en amerikanska bloggosfären?) SVAR: Jag läser massor. Främst böcker, det kräver ju mitt jobb som kulturjournalist, men också en hel del tidskrifter, sajter och bloggar. Jag gillar exempelvis Olle Lidboms “Vassa eggen” och fotbollsbloggen “Tre hörnor straff”. Men jag har nog femtio bloggar på min favoritlista… På min sajt har jag listat några skribenter jag beundrar.

* Skrev du artikeln om Johan Larsson eftersom du gissade att du skulle få en massa inlänkar från olika bloggar och uppmärksamhet både i bloggosfären och hos journalister? SVAR: Nej, jag skrev krönikan eftersom jag tycker att den var journalistiskt motiverad. Därmed inte sagt att jag inte förstod att den nog skulle komma att diskuteras en del. Och så blev det ju.

* Är det ett sätt att få uppmärksamhet sedan det har lagt sig efter “Hemliga pappan”? Dvs blev det tomt medialt? SVAR: Haha, nej, jag skriver i Sydsvenskan för 300 000 läsare varje dag och har ju på så vis ett sammanhang att skriva i där jag verkligen blir väldigt mycket mera läst än vad jag någonsin har blivit för en text i en facktidning eller för en blogg, inklusive Hemliga pappan. Och så hoppas och tror att jag inte i första hand drivs av uppmärksamhetslängtan. Även om den ibland säkert kan vara en faktor - det tror jag att den är för nästan alla som skriver på endera viset.

* Tycker du det är rätt att utnyttja vilka medel som helst för att få uppmärksamhet i media eller i bloggosfären? Även om andra personer blir lidande? SVAR: Sannerligen inte! Absolut inte. Självklart inte. Jag tycker att de yrkesetiska reglerna som finns på SJF:s hemsida kan vara något att hålla i minnet även för bloggare, även om de inte är applicerbara i varje del. Det är också viktigt att säga i sammanhanget att mina uppskattande ord om Johan Larsson och de frågor jag har ställt om honom knappast av någon skulle betraktas som särskilt offensiv journalistik. Att Johan Larsson personligen föredrar att ingen ställer frågor om honom tar jag inte hänsyn till, eftersom han har friheten att avstå att svara. Att han inte vill förekomma med bild och personliga detaljer i tidningen tar jag däremot hundraprocentig hänsyn till. Man måste se vad som är vad på den punkten.

Uppdatering: Är det du som ska ta över chefskapet om bloggar på Aftonbladet? SVAR: Absolut inte. Har inte haft någon yrkeskontakt med Aftonbladet sedan jag fick ett erbjudande om vikariat där 1997. Och tackade nej… Skulle jag få frågan skulle jag tacka nej. Jag har ingen som helst lust att jobba på Aftonbladet, och ingen som helst lust att flytta. Jag går i pension på Sydsvenskan 2042 när jag är 67 år, brukar jag säga. Vi får väl se…

Hör av dig om du har fler frågor, jag försöker gärna svara.

Det här är ett inlägg jag hoppas att jag kommer ihåg när det blir dags för utnämning av årets blogginlägg eller liknande.