Frihetens vingar

Jag kommenterade hos Terra Incognita en ganska oskyldig kommentar tyckte jag, men jag borde förstått att det var sprängstoff eftersom det handlade om religion. Religion och politik är alltid sprängstoff, vilket alltid ger upphov till lång argumentation och duell om sanningen. Min kommentar var : “Själv är jag inte ateist men utesluter ett liv efter döden. Jag tycker ifrågasättande av andras tro i sig är snarare ett ifrågasättande av sin egen tro. Den som är säker i sin tro ifrågasätter inte andras. Det är viktigt att respektera alla andras religiösa övertygelse och jag hoppas att andra bemöter mig på samma sätt… ”

Terra Incognita skrev ett inlägg om hur min inställning till att möta individen som man själv vill bli bemött är farlig och risk för att man blir en “snällhetsfascist”. Jag kommer aldrig gå med på att vi ska generalisera religion så att vi likställer extremism med alla inom samma religion. Det har gång efter annan visat sig historiskt att generaliseringarna leder till folkmord. Det blir ett alibi att mörda människor för att de har en viss tro.

Vi ska kritisera religioner och extremism, MEN vi får inte börja generalisera och likställa extremism med generell religionsutövning. Då hamnar vi snart i den fälla som ledde till nazismens maktövertagande och fascism.

Dessutom står jag fast vid att vi ska möta andra människor som vi själva skulle vilja bli bemötta. Öppen attityd och kritiskt tänkande går inte emot varandra. De är lika viktiga. För att världen ska få en fredligare ton krävs det att vi möter varandra med kärlek, men för den skull ska man inte vara korkad.

Bengt Filosofi, Politik, Samhälle Politik, religion

…samtidigt är du dömd.
Vilja att fortfarande ödmjukt stå kvar, inte vika en tum
Det är de stängda som följer utan en tanke
som inte vet var de är på väg och vad som är rätt
Våga välja en annan väg

Sluta döma omkring dig för du har ingen rätt
öppna ditt sinne för mänsklighetens alla sidor
stelna inte, vakna i ögonblickets ständiga rörelse
Din styrka är falsk om den vilar på andras olycka
enbart från egen rymd är du stark

(ibland möter man människor som har en annan tillvaro och tankarna far iväg)

Bengt Allmänt, Dikt, Filosofi

Magnus Ljungkvist debatterar om medborgarjournalistik tillsammans med Krohnman och anhang. Som jag har förstått det så reagerar de på att en bloggare med politisk agenda inte ska uppmärksammas på samma sätt som en journalist som utfört en grävande journalistik. Jag tycker det verkar litet i orwellsk anda att säga att vissa djur är jämlikare än andra. Visst kan man vara kritisk till den bakomliggande agendan, men det gäller ju oavsett om det är en ko eller en gris som säger en sanning.

VEM är det som äger sanningen? Mainstream media är rädda att förlora sitt tolkningsföreträde som de har haft i snart hundra år till vem som helst. Helt plötsligt är de inte längre ensamma om att kunna publicera sanningen på ett vitt papper. Vi ska vara medvetna om att ALLA bär på sin sanning och ju oftare en sanning blir sagd desto sannare blir den. Sanning handlar ju egentligen om att vi kommer överens om en sak och kommunicerar det som sanning. Det var det som Goebbels utnyttjade i sin propaganda.

VI måste vara kritiska och öppna för andras sanningar om vi blir snorkiga och säger att Tant Agdas sanning är mindre värd än min så har vi ett elitsamhälle och det är just det som ny media faktiskt förändrar. Idag har alla möjligheten att säga sin sanning och faktiskt nå ut till alla. Vi måste inse att det inte är ett fåtal längre som har tolkningsrätt. VI kan också tillsammans se till att sanningen blir sannare eftersom nu är vi ju fler som kan kommunicera ut vår sanning. Den blir mer objektiv ju fler som får säga sin sanning. SÅ var öppen inför andra, men kritisk.

OCH se till att allas sanning är lika mycket värd. Ingen är jämlikare än någon annan.

På Bloggar.se: internet, blogg, bloggosfären, media, mediamakt, sanning

Bengt Allmänt, Filosofi, Media, Samhälle

Idag när jag själv är pappa så inser jag att jag själv bär mer på min pappa än vad jag trodde. Hans tysta tålamod, men även hur han reagerade när han var irriterad. Jag minns hur jag brukade klättra på honom när han låg och vilade på hallgolvet efter sin grötfrukost som han brukade komma hem och äta klockan 9. Idag är det min son som klättrar på mig när jag ligger på golvet och vilar.

Han var fastighetsskötare och målare. Vi brukade ofta fiska tillsammans och dela den tysta väntan som det innebär. Det är en slags överenskommelse och kommunikation mellan människor som går utöver talet. Samma tysta kommunikation använde han när vi målade/tapetserade tillsammans. Jag har så många positiva minnen av min far och jag inser att de oftast är tysta. Han talade med sina handlingar mer än med sin röst.

Han fick aldrig uppleva min son och jag tycker det är synd att inte jag fick uppleva att vara pappa och dela den upplevelsen med min egen far. Det hade varit roligt att berätta hur mycket jag uppskattade hans tysta kommunikation även om jag inte vet om min far hade förstått vad jag menade. Han var en enkel man och njöt av det som är viktigast i livet. Det är många som glömmer bort det.

När jag minns min pappa ser jag honom sittandes på huk tyst röka sin pipa. Pipan kortade nog hans liv för det var cancer som tog honom. Doften av Borkum Riff som var det tobaksmärke han rökte kommer alltid få mig att minnas min far.

Hur minns du dina föräldrar?

Bengt Allmänt, Filosofi

Foto: MrHappy8
Det är jakten på att vara någon annan att ha någon annans ideal som får oss att förlora oss själva. När de andra som berättar hur du ska vara verkligen tränger in och du låter dig påverkas det är då som du går vilse. Det är i din inre röst i dig själv, som du har din verkliga styrka. När du försöker vara någon annan faller du pladask…

Du är och ingen ska tala om vem du är. Det är din skyldighet och också rättighet att vara just DU.

Fråga inte vad andra ska tycka om dig. Det är bara intressant vad du ska tycka om andra. Förresten så ska du tycka bra om andra. Det kommer tillbaka.

Och du…lyssna inte på mig…lyssna bara på dig själv….

På Bloggar.se: filosofi, livet

Bengt Allmänt, Filosofi

Embryo väckte en tanke som jag brukar snudda vid ibland. Allra helst när jag diskuterar med filosofer omkring mig. Vår jakt att förstå allt runtomkring oss har nog lett oss in på villospår. Vi försöker alltmer förklara allt med förnuftet och med vetenskapliga modeller. Även vetenskapen talar om för oss om dess otillräcklighet om inte annat via Gödels ofullständighetsteorem.

Det lägger sig också som en hinna när vi diskuterar argument som att det inte är fullständigt bevisat och alltså ingen sanning. Vi ska ha allt i svart på vitt och känslorna för det är tomma. Känslor är meningslösa för det moderna samhället. Det känns som vi är vilse eftersom för mig är just känslorna det som verkligen är det som fyller vardagen med mål och mening. Utan dessa “meningslösa” känslor blir sanningen en tom radda med begrepp som är innehållslösa och kalla. Utan mening.

Varför söker vi inte mer efter sagan, myten. Är vi förstenade inför den verkliga sanningen? Samspelet mellan allting och våra värderingar. Våra känslor. Ska vi inte börja utforska de igen? Vad är egentligen kärlek? Varför känner jag vördnad inför ett eko i skogen? Är mina tårar ofullständiga om jag inte får möjlighet att uppleva de? Tid att andas, att lyssna och känna på det darrande varandet är vad jag behöver.

På Bloggar.se: filosofi, sanning, känslor

Bengt Allmänt, Filosofi

Att göra nudlar är att närma sig till atomär litenhet…

Via: Swissmiss

Bengt Allmänt, Filosofi, Internet

Jag förundras över hur många som inte tänker på dem människor som sitter bakom de bloggar som skriver. Det kastas skit på varandra utan en tanke på hur de som finns bakom en blogg känner sig. Det är personangrepp och idiotiska påstående. Jag liknar det vid den sensationshets som kvällstidningarna representerar.

Kvällstidningarna är ute efter att sälja sina lösnummer eller annonsplatser på sin webbplats. Vad är då bloggarna ute efter? Naturligtvis besökare och i sin jakt efter fler besökare kliver man över lik.

Jag själv har nyligen varit utsatt för ett tanklöst angrepp på mig som person. Det hela är löst, men jag känner att det ofta skrivs massor utan respekt mot de man skriver om. Yttrandefrihet innebär INTE att man ska eller bete sig respektlöst mot sina medmänniskor. Om jag har en åsikt om att någon annan är dum i huvudet så bara för att vi har yttrandefrihet gör det inte moraliskt riktigt att publicera det över nätet så att alla kan se min åsikt.

Respekt är en ömsesidig känsla. Visar man respekt för dem man skriver får man ofta respekt tillbaka. Är det verkligen värt att få 20 fler besökare den dagen som du skrev om att den där bloggaren X är en kottplockare som är totalt värdelös? Jag tycker att vi borde vara civiliserade och bemöta ALLA med respekt. Den respekt man själv vill bli bemött med.

En annan företeelse är att ofta är de som är respektlösa mot andra märkligt förvånade när andra är respektlösa tillbaka. Jag tycker det är dags att vinna tillbaka ordet respekt och ge det den plats det förtjänar. Personangrepp tycker jag inte hör hemma på en publikation som sprids över hela världen.

Vilken bild vill du att världen ska få av oss som lever i Sverige? Vill du också vinna tillbaka ordet respekt?

Jag vill utmana fler att gå med i kampen för att vinna tillbaka ordet respekt, Är du med på att vara en respektfull bloggare. Skriv ett inlägg själv om hur du ser på respekt och länka till det här inlägget. Kommentera här nere så lägger jag till dig till min lista.

Uppdatering: Peter Wolodarski skrev samtidigt som mig om Digitala spottloskor. Kanske han också skulle gå med i mitt upprop om att återvinna ordet respekt.

Vi bloggar med respekt för andra:
Frihetens vingar
En lärares reflektioner
Sagan om livet
Carina, skriver om respekt
Björn
Kulturbloggen, Skriver också om respekt

Uppdatering2: Alma mater skriver bra om problematiken som kanske är mer uppenbar i aftonbladets bloggby. Man kan också läsa alla kommentarer där Sigge har publicerat ett brev av bloggaren Sofia W.

Magnus Westerstrand skriver också bra om respekt och det digitala klimatet. Han skriver just om respekt i debatten om klimatförändringarna och det var också en av anledningarna till att jag lyfte frågan för i den debatten finns det många som saknar respekt för varandra och varandras åsikter.

Åsa har en annan syn på det här med respekt och hur det ska tacklas. Så även N/ på Deep Edition. Även Load har sin syn på det.

Uppdatering3: Litet vid sidan om, men jag tror att vi ibland blir en trampmina. Vi kanske ska räkna till tio en gång till.

Uppdatering4: Selig har skrivit mycket bra om förtal, förolämpningar och hur man ska bemöta dessa.

Uppdatering5: Aftonbladet tar upp det här med förhållningssätt på bloggen.

På Bloggar.se: respekt, bloggosfären, blogg, filosofi, etik, media, samhälle

Bengt Allmänt, Bloggosfären, Filosofi

Roligt att Bild och foto fick pagerank 4, vilket var ett mer än jag räknat med. Nu är det inte hela världen för rubriker på artiklarna och välskrivna sådana ger nog mer träffar än hög pagerank. Om du är nyfiken på din pagerank så är Livepagerank hos raketforskning en bra sida där man ser hur det ser ut om man kikar relativt andras sidor.

Läs about om du vill lära dig litet om hur pagerank uppdateras. Det viktigaste är nog inte att bli synlig på google. Jag tycker det viktigaste är att se till att få ett bra rykte i olika nätverk så kommer det mesta av sig själv. Om du är generös och delar med dig av din kunskap och tid så betalar det sig i längden.

Jag hoppas att vi kommer få en generösare värld där vi är beredda att samarbeta för en bättre utveckling där alla får möjligheten att vara med. Oavsett om man har en annan kultur, handikapp eller har någon annan egenhet som är totalt oväsentlig. Det vore SÅÅÅ mycket bättre om vi började agera efter den gyllene regeln som finns i de flesta religioner, även i en taoist sinne. Så svårt är det ju inte att vara generös med varandra.

På Bloggar.se: google, pagerank, gyllene regeln, internet

Bengt Allmänt, Filosofi, Internet

Vid varje steg mina fötter når marken
Vattnet söker sig ner mot ytan och bryter
Vågen sköljer över varje sten i strandens bryn

Arvet från min far växer och gör mig stolt
För min son sover i min famn och jag blir varm
Varje dag möter vågen som bryter framtiden

Alltid är mitt innersta det som är det yttersta

På Bloggar.se: dikt, kultur, filosofi

Bengt Allmänt, Dikt, Filosofi, Kultur

Ibland förundras jag över hur styrda vi är av vår omgivnings förväntningar. Det har varit tyst här på min blogg ett tag. Det är nog en talande tystnad som berättar att jag inte riktigt har tid att skriva just nu. Min tystnad har inte med att göra att jag inte har något att berätta utan att mitt fokus just nu är annorstädes.

Är det inte så att just tystnaden säger mer än orden och att vi ofta glömmer bort att låta tystnaden tala. Ett ständigt flöde med symboler och ord blir lätt tomt meningslöst pladder som faller. Jag minns mannen i gången som spelade mandolin. Hans ord betyder så mycket “-Man måste få längta annars blir tonerna tomma och innehållslösa.”

I vår stressade miljö glömmer vi ofta bort att längta. Vi är alldeles för upptagna. Att låta något bero så att längtan uppstår ger ofta massor. När vi sedan står framför det vi längtat efter så njuter vi mer och det blir också en kravlös upplevelse. Så släpp förväntningarna i den högtid vi har framför oss och ge chans för längtan. Jag vet att jag kommer uppleva det på ett bättre sätt och njuta av Janssons frestelse.

På Bloggar.se: jul, längtan, filosofi, samhälle

Bengt Allmänt, Filosofi, Samhälle

En film om gratis kramar och varför inte sprida glädje du med. Det räcker oftast med ett leende och den du ler mot ler tillbaka. Var inte snål med glädje. Glädjen har en tendens att växa ju mer man ger.

På Bloggar.se: kramar, glädje

Bengt Allmänt, Filosofi

Något som får mig att fundera är hur vi oavsett kultur försöker finna gemenskap i att utesluta andra i vår gemenskap snarare än att söka gemenskap tillsammans med alla. Det är två olika artiklar som jag läste som fick min tanke att fundera hur vi fungerar känslomässigt och intellektuellt gentemot varandras kulturer och olikheter.

Det var två artiklar om den infekterade frågan om hur islam bemöts i väst. Dels en liberal, Sam Harris som ifrågasätter den vekhet som liberaler i allmänhet bemöter islamistiska element.

But my correspondence with liberals has convinced me that liberalism has grown dangerously out of touch with the realities of our world — specifically with what devout Muslims actually believe about the West, about paradise and about the ultimate ascendance of their faith.

On questions of national security, I am now as wary of my fellow liberals as I am of the religious demagogues on the Christian right.

Det är tydligt att det här ska vara en tydlighet gentemot muslimsk terrorism och alla försök till att skapa ett multikulturellt europa är detsamma som att acceptera terrorism från muslimer.

Den andra av Karen Armstrong beskriver en annan syn där det handlar om att just mötas med respekt. Hon ger ett historiskt perspektiv och ett problem är just att parterna i den här konflikten har svårt att gå mot framtiden.

We simply cannot afford this type of bigotry. The trouble is that too many people in the western world unconsciously share this prejudice, convinced that Islam and the Qur’an are addicted to violence. The 9/11 terrorists, who in fact violated essential Islamic principles, have confirmed this deep-rooted western perception and are seen as typical Muslims instead of the deviants they really were.

Jag har själv skrivit om folkmord och om hur det pågår än i dessa dagar. Så länge vi fortsätter att minimera andra människor att vara mindre värda och inte ens människor. Så länge kommer folkmord att fortsätta. I Rwanda 1994 så flöt det lik som färgade floderna röda av blod. När man läser om Rwanda på Human Rights Watch så är det lätt att se paralleller med den antisemitism eller det hat som växer gentemot muslimer.

Vi måste försöka sluta mötas som fiender med hat i våra ögon. Det är dags att se alla som lika värda och sluta mörda varandra. Vi är alla människor och vi måste gemensamt försöka möta den svårighet som befolkningsökningen och klimatproblematiken skapar tillsammans. Låt oss göra gemensam sak och skapa en sann mänsklig gemenskap.

På Bloggar.se: mänskliga rättigheter, folkmord, islamism, antisemitism

Bengt Allmänt, Filosofi, Politik, Samhälle

Varje dag jag möter människor förvånas jag
i mötet och de oändliga möjligheterna

Fri och öppen ser jag nya saker
och lär mig mer av alla

Varför undrar jag är det så många som blundar
Varför stänger de vägarna för varandra

Frågorna blir fler för varje dag
men det är underbart

På Bloggar.se: filosofi, livet

Bengt Allmänt, Filosofi

Jag har alltid varit förtjust i paradoxer som den i rubriken. Det ligger i att om man tittar närmare på ord så visar det sig att deras bakomliggande självklara sanning som är begränsningen av vad man kan uttrycka som påstående. Redan de gamla grekerna insåg att man kunde utifrån olika självklara sanningar (axiom) kunde med logik kunde bevisa följderna av dessa sanningar. Det har dock sina begränsningar.

Vi bygger våra sanningar med dessa självklara sanningar och Kurt Gödel funderade kring hur vi använder sådana sanningar och naturen hur långt vi kan gå i att visa sanningen. Han visar att det finns sanningar som inte går att bevisa. Han arbetade inom aritmetiken där han överförde ett liknande påstående som min rubrik till numeriska satser och visade tydligt att det helt enkelt inte gick att bevisa inom systemet. Det kallas för Gödels ofullständighetsteorem.

Jag tror att det är en del i mig som talar till mig att det enkla som verkar enkelt är egentligen otroligt komplicerat i sin enkelhet. Inget system eller tankemodell är fullständig och att hur mycket vi försöker visa att det är just det här som är sanningen så kommer det att visa sig att det dyker upp någonting som sabbar hela systemet. Det är nog därför som jag också tyr mig till taoismens “enkelhet” när det gäller sanningar om livet.

Ju komplexare vi bygger sanningar om livet desto svårare att införliva dem i våra liv och leva efter dem. Den som försöker fånga sanningen bör nog inte försöka skjuta ner den med en laserkanon utan snarare försöka smacka ner den med en flugsmälla. Livet är enkelt. Andas och njut av dess komplexa natur.

Läs mer om: Gödel and the limits of logic, Taoism och Tao te ching (sv)

På Bloggar.se: filosofi, gödel, matematik, livet

Bengt Allmänt, Filosofi, Vetenskap